Lunchbloggning i flygande fläng!!!
Ja ni... Detta som jag ska skriva nu måste förmodligen bara komma ut ur denna 35 åriga lilla människa!
Jag tar min lunch för att få ur mig senaste dagarnas tokerier! Ja, så e´re. Galet upphöjt i 190!!!
För det första, veckan har varit bra men hektisk! Jag har åkt land och rike runt som vanligt. Tack och LOV! så har jag varit i endast vårt eget rike den här veckan. Jag har planerat som Krattan Berta och inte valt att ligga "ute" (ja inte ute i naturen såklart, vad trodde ni?) utan att vara hemma och vara en god maka och mor på kvällarna för att ge mig iväg Back on the roads igen vid 05.30 och köra i mörker och otyg såsom regn m.m.m. Det kan man leva med men det har förmodligen gjort Bullfrun lite trött och sliten.
Fadäserna har liksom avlöst varandra. En av dem (fast jag var inte direkt inblandad.) Emma har sin kompis Ida här hemma i onsdag och leker frisör.... Jadå, de fixar och donar och vips kommer emma och ber Bullen om hjälp med en sak.
Han går dit in och hittar Ida med Katten Jimmys stålkam invirad i håret ca 10 varv... Det är en stor tova och mitt i den sitter kammen fast. Han försöker med varsam hand trassla ut det och till saken hör att Ida är otroligt håröm. Han ger upp och Fredric kommer med den geniala iden att "Vi tar en avbitartång!" sagt och gjort, de klipper kampinne efter kampinne med avbitartång alltmedan Ida förskräckt undrar hur detta ska avlöpa.
efter en halvtimme är kammen ett minne blott och Ida har en riktigt tjusig tupering på sidan av huvudet. Slutet gott. allting gott.
På torsdagen jobbade jag hemma och fick en avbokning lagom vid lunch. Jag åker då mot Norrköping senare än tänkt.
När jag kommer till min kund blir det inte riktigt som det var tänkt och jag kommer ut igen vid 15,15.
Det är då min eländesdag börjar...
Jag är värsta tidsoptimisten! Men när klockan är kvart över tre inser jag att inte ens jag fixar att vara hemma i Eskilstuna och hämta Ewan ryttarprinsessan och dessutom hunnit hem och byta om, till stallet, mocka medans Ewe fodrar ALLA hästar smat lasta och packa alla träningsgrejjor innan klockan är 16,45... Mao 1 timme och 30 min... Suck!
Jag ringer världens bästa mamma som har hämtat Emma. Berättar om mitt lilla tidsöde, får prata med Världens bästa pappa som slänger sig i bilen med mackor till ryttar prinsessan och hämtar henne vid Kjulabussen.
de åker sen till stallet och fixar allt för att sen dra till Läggesta och vänta där på mig.
Jag själv däremot svänger in på gårdesplanen 16,50 efter en snabb tur hem, in och byter om, hinner fixa kaffe och fikabröd och sticker sen iväg igen. I höjd med Fiholm ca 6km hemifrån upptäcker jag att SHIT! soppan i bilen är snart slut.... Känner mig lätt frustrerad nu... statoilkortet ligger kvar hemma, den enda macken på vägen är just en Statoil. Men lugn och sansad som jag är tänker jag att "fine", jag tar svängen över Malmby och Preem istället.
På vägen dit är det mycket som hänt i gamla Stränkan, många nya byggnader efter vägen jag inte sett tidigare och knappt nu heller med tanke på mörkret.
Jag kommer till Malmbyhus och ser att jag har 56 km kvar att köra så det är skönt att vara där.
Men.... Vad sitter på pumpen? Jo, en liten JÄVLA lapp där det står: Tyvärr! Pumpen trasig. reparatör kommer fredag.. GRRRRR Vad 17 gör jag nu? Jo, jag chansar, åker gamla vägen mot Läggesta men eftersom man gjort om vägen missar jag i mörkret och åker mot Mariefred! Alltså! nästan ingen soppa och jag kör dessutom fel!!! till slut kommer jag till träningen och slappnar av och njuter av vår vackra häst och duktiga unge som faktiskt är riktigt duktig. Eller vad kan man säga? Hoppa 1,10 utan stigbyglar som hon tränade utan var väl godkänt?
Då kommer jag på att javisst ja! jag ska ju bjuda morsorna (det är inga pappor där och min hade hunnit dra)
Jag dukar upp och känner mig duktig som har så fint kaffebröd med mig. (det var till kunden som bangade i sista stund) då har jag till min förargelse glömt koppar. Jaja, det löste sig oxå med plastmuggar som vi snodde i stallet.
Så åker vi då hemåt vid halv åtta snåret. Jag tänker att jag får tanka på Statoil och betala med mitt privata kort. Nu är det bara 3.9 kvar att köra så det "brinner i knutarna" Jag glider in med S-Max och trailer och stoppar in kortet. "Felmeddelande; Tyvärr är kortläsarna ur funktion" Jag blir så JÄVLA irro nu så vi skiter dessutom i att äta Donkan som vi brukar utan bestämmer att vi tar en pizza med oss från Kjula istället.
Hämtar Emson hos Mamma och pappa som blir oroliga över min soppakris så pappa häller i lite diesel som han hade hemma.
Vi mellanlandar i Kjula och Ewe går in och hämtar pizzan.
så kommer då stackaren ut, med en stor familjepizza och en påse med tillbehör, jag ser henne i ögonvrån och jag ser sen bara en pizza som flyger upp i luften och 2 ben som flyger upp i luften. Värsta Vurpan!!! Och gissa om hon slog sig? ojojoj, Gråtande Ewe, pizza utanför kartongen och såser och sallad i salig blandning i påsen. Nu kan det väl inte bli värre??? Det var min tanke just då.
Jag får in ungen och maten i bilen, drar vidare med hästsläp bakpå och tar vägen till Preem i stan för nu MÅSTE jag tanka! Fixar det och åker till stallet. Klockan är nu 21,10 och det är mörkt som i graven.
Vi kommer fram och gissa vad? stallet ligger mörkt och när Ewe ska tända är det nått dom inte funkar som det ska utan vi får treva oss fram. Nu har jag lessnat rejält och biter ihop, vi har ju iallafall en pannlampa att se med så vi gör mat i skenet av den. Trailern tar jag hem tänker jag, nu orkar vi inte treva runt med sadlar och all annan skit i mörkret! Så vi kommer hem, äter pizzan och till slut när jag ligger i sängen skrattar jag så att jag kluckar över mitt spännande liv. Hahaha jag tror att det är få förunnat ha ha det som jag. Och jag älskar att leva så här med chansningar och vurpor och allt möjligt!
Det finns ju de som inte har det så utan tycker att allt är pest! Eller hur?
Jag har till och med blivit vän med vädret. det går ju ändå inte att göra något åt.
Nu är det snart dax för fredagsmys. Men först ska jag avsluat lunchen och ge mig in i en telefonkonferens!!!
Ha det allihop!!!
Sweet Dreams are Made of this!!!
Jag tar min lunch för att få ur mig senaste dagarnas tokerier! Ja, så e´re. Galet upphöjt i 190!!!
För det första, veckan har varit bra men hektisk! Jag har åkt land och rike runt som vanligt. Tack och LOV! så har jag varit i endast vårt eget rike den här veckan. Jag har planerat som Krattan Berta och inte valt att ligga "ute" (ja inte ute i naturen såklart, vad trodde ni?) utan att vara hemma och vara en god maka och mor på kvällarna för att ge mig iväg Back on the roads igen vid 05.30 och köra i mörker och otyg såsom regn m.m.m. Det kan man leva med men det har förmodligen gjort Bullfrun lite trött och sliten.
Fadäserna har liksom avlöst varandra. En av dem (fast jag var inte direkt inblandad.) Emma har sin kompis Ida här hemma i onsdag och leker frisör.... Jadå, de fixar och donar och vips kommer emma och ber Bullen om hjälp med en sak.
Han går dit in och hittar Ida med Katten Jimmys stålkam invirad i håret ca 10 varv... Det är en stor tova och mitt i den sitter kammen fast. Han försöker med varsam hand trassla ut det och till saken hör att Ida är otroligt håröm. Han ger upp och Fredric kommer med den geniala iden att "Vi tar en avbitartång!" sagt och gjort, de klipper kampinne efter kampinne med avbitartång alltmedan Ida förskräckt undrar hur detta ska avlöpa.
efter en halvtimme är kammen ett minne blott och Ida har en riktigt tjusig tupering på sidan av huvudet. Slutet gott. allting gott.
På torsdagen jobbade jag hemma och fick en avbokning lagom vid lunch. Jag åker då mot Norrköping senare än tänkt.
När jag kommer till min kund blir det inte riktigt som det var tänkt och jag kommer ut igen vid 15,15.
Det är då min eländesdag börjar...
Jag är värsta tidsoptimisten! Men när klockan är kvart över tre inser jag att inte ens jag fixar att vara hemma i Eskilstuna och hämta Ewan ryttarprinsessan och dessutom hunnit hem och byta om, till stallet, mocka medans Ewe fodrar ALLA hästar smat lasta och packa alla träningsgrejjor innan klockan är 16,45... Mao 1 timme och 30 min... Suck!
Jag ringer världens bästa mamma som har hämtat Emma. Berättar om mitt lilla tidsöde, får prata med Världens bästa pappa som slänger sig i bilen med mackor till ryttar prinsessan och hämtar henne vid Kjulabussen.
de åker sen till stallet och fixar allt för att sen dra till Läggesta och vänta där på mig.
Jag själv däremot svänger in på gårdesplanen 16,50 efter en snabb tur hem, in och byter om, hinner fixa kaffe och fikabröd och sticker sen iväg igen. I höjd med Fiholm ca 6km hemifrån upptäcker jag att SHIT! soppan i bilen är snart slut.... Känner mig lätt frustrerad nu... statoilkortet ligger kvar hemma, den enda macken på vägen är just en Statoil. Men lugn och sansad som jag är tänker jag att "fine", jag tar svängen över Malmby och Preem istället.
På vägen dit är det mycket som hänt i gamla Stränkan, många nya byggnader efter vägen jag inte sett tidigare och knappt nu heller med tanke på mörkret.
Jag kommer till Malmbyhus och ser att jag har 56 km kvar att köra så det är skönt att vara där.
Men.... Vad sitter på pumpen? Jo, en liten JÄVLA lapp där det står: Tyvärr! Pumpen trasig. reparatör kommer fredag.. GRRRRR Vad 17 gör jag nu? Jo, jag chansar, åker gamla vägen mot Läggesta men eftersom man gjort om vägen missar jag i mörkret och åker mot Mariefred! Alltså! nästan ingen soppa och jag kör dessutom fel!!! till slut kommer jag till träningen och slappnar av och njuter av vår vackra häst och duktiga unge som faktiskt är riktigt duktig. Eller vad kan man säga? Hoppa 1,10 utan stigbyglar som hon tränade utan var väl godkänt?
Då kommer jag på att javisst ja! jag ska ju bjuda morsorna (det är inga pappor där och min hade hunnit dra)
Jag dukar upp och känner mig duktig som har så fint kaffebröd med mig. (det var till kunden som bangade i sista stund) då har jag till min förargelse glömt koppar. Jaja, det löste sig oxå med plastmuggar som vi snodde i stallet.
Så åker vi då hemåt vid halv åtta snåret. Jag tänker att jag får tanka på Statoil och betala med mitt privata kort. Nu är det bara 3.9 kvar att köra så det "brinner i knutarna" Jag glider in med S-Max och trailer och stoppar in kortet. "Felmeddelande; Tyvärr är kortläsarna ur funktion" Jag blir så JÄVLA irro nu så vi skiter dessutom i att äta Donkan som vi brukar utan bestämmer att vi tar en pizza med oss från Kjula istället.
Hämtar Emson hos Mamma och pappa som blir oroliga över min soppakris så pappa häller i lite diesel som han hade hemma.
Vi mellanlandar i Kjula och Ewe går in och hämtar pizzan.
så kommer då stackaren ut, med en stor familjepizza och en påse med tillbehör, jag ser henne i ögonvrån och jag ser sen bara en pizza som flyger upp i luften och 2 ben som flyger upp i luften. Värsta Vurpan!!! Och gissa om hon slog sig? ojojoj, Gråtande Ewe, pizza utanför kartongen och såser och sallad i salig blandning i påsen. Nu kan det väl inte bli värre??? Det var min tanke just då.
Jag får in ungen och maten i bilen, drar vidare med hästsläp bakpå och tar vägen till Preem i stan för nu MÅSTE jag tanka! Fixar det och åker till stallet. Klockan är nu 21,10 och det är mörkt som i graven.
Vi kommer fram och gissa vad? stallet ligger mörkt och när Ewe ska tända är det nått dom inte funkar som det ska utan vi får treva oss fram. Nu har jag lessnat rejält och biter ihop, vi har ju iallafall en pannlampa att se med så vi gör mat i skenet av den. Trailern tar jag hem tänker jag, nu orkar vi inte treva runt med sadlar och all annan skit i mörkret! Så vi kommer hem, äter pizzan och till slut när jag ligger i sängen skrattar jag så att jag kluckar över mitt spännande liv. Hahaha jag tror att det är få förunnat ha ha det som jag. Och jag älskar att leva så här med chansningar och vurpor och allt möjligt!
Det finns ju de som inte har det så utan tycker att allt är pest! Eller hur?
Jag har till och med blivit vän med vädret. det går ju ändå inte att göra något åt.
Nu är det snart dax för fredagsmys. Men först ska jag avsluat lunchen och ge mig in i en telefonkonferens!!!
Ha det allihop!!!
Sweet Dreams are Made of this!!!
Kommentarer
Postat av: Charli
Ha,ha,ha,ha det var nog den värsta dag jag hört om någonsin. Själv hade jag brutit ihop för länge sen.Ha,ha Pussar i massor
Postat av: Sofia
Ja vad ska man säga vissa dagar är lite värre än andra ;) superjobbigt just då men senare så kan man få sig ett gott skratt åt det. Och det är ju underbart att du delar med dig om dina tokigheter så vi andra får oss ett gott skratt. Kram
Trackback